Hur börjar man en blogg egentligen? Med ett "hej"?!

Jag har egentligen ingen aning. Jag har försökt blogga förut, med ett nästan skamligt dåligt resultat. Nu skärper jag mig och försöker igen. Jag behöver skriva av mig, så varför inte göra det offentligt men ändå anonymt?

Jag tror att den här bloggen främst kommer att handla om känslor som har med kärlek att göra, lyckliga såväl som olyckliga känslor. Den kommer definitivt inte att ha några "dagens outfits", men kanske att jag slänger in en bild då och då för trevlighetens och läsbarhetens skull. Jag kommer troligtvis lägga in både nya och gamla texter som bygger mer eller mindre på mitt liv och det känns ärligt talat lite läskigt. Det känns nästan för utlämnande. Men någon gång måste jag ju våga, min dröm är nämligen att kunna försörja mig på att skriva på ett eller annat sätt.

Förresten, det är bäst att jag tar upp det redan nu: en stor del av bloggen kommer antagligen att handla om hur det är att ha ett distansförhållande, eftersom jag i nuläget befinner mig i ett. Mycket tjat om hur mycket jag saknar min pojkvän alltså. Eller mycket skryt om hur bra jag klarar mig på egna ben? Beror mycket på dagsformen kan man säga.

För det andra så är jag inte så "emo" som det ibland kommer att låta här, jag är relativt lycklig och har egentligen inga större problem. Dock så tror jag att vi människor till vardags pratar för lite om att man även som relativt lycklig kan ha sina mörka stunder i livet och att det är helt okej att ha dem. Jag menar inte att man ska stänga in sig i sitt rum och gråta hela dagarna - då är det dags att be om professionell hjälp - men ibland kan man behöva vara i vintermörket ett tag för att kunna glädjas åt vårens första solstrålar. Tror jag gjorde det (över)tydligt nu vad jag menar med denna småtöntiga liknelse.

Så kort sagt, i den här bloggen blandas texter och tankar om kärlek, livet och allt där emellan. Vi får väl se hur det går med uppdateringar framöver och om jag får någon enstaka själ som läser något inlägg här och där. Jag kan alltid hoppas att bloggstackarn överlever ett litet tag i alla fall.
Hoppet är ju det sista som lämnar människan sägs det.

Bonne nuit mon ami ~